Så kallade “motståndare” kommer i alla former och storlekar. Vi har rena boms som rasar ihop vid minsta stöt och varken kan eller vill och deras karriärer brukar inte bli långa, vi har boxare som agerar mänskliga sandsäckar och tar kopiöst med stryk och de är oftast populära och går många matcher. Att kämpa mer eller mindre hårt en eller flera ronder och sedan ge upp med en påstådd skada är en annan variant man ofta ser. Det finns en tysk tungviktare som varit med länge. Han brukar, när motståndaren är vältränad och hårdför, alltid ge upp på grund av en armskada – och den armen borde undersökts av förbundets läkare för många år sedan – men då och då kan han kämpa väl och då får motståndaren ett drygt jobb.
I just Tyskland, länderna på Balkan och längre österut är “motståndare” ofta direkt dåliga, har usel kondition och har bara grundläggande färdigheter. Oftast gör det inget för boxarna de förlorar mot kan bara marginellt mer trots magnifika listor.
Men på de brittiska öarna har vi ett annat fenomen. Det är ofta så kallade “centurioner”, vilket är lika med över 100 matcher med bara några få segrar. Ofta, mycket ofta, kommer de in som sena ersättare för någon annan men om det verkligen är “någon annan” bokad låter vi vara osagt. Den här sortens boxare försöker inte vinna, de försöker ta sig genom matchen utan skador så de är klara för uppdrag även nästa helg. Konsten är att vara i bra kondition, kunna neutralisera sin motståndare, vara stryktålig och för att det inte ska bli för mycket problem med bråkiga förbund och dylikt bör man då och då släppa loss det kunnande som i grund och botten ofta finns och vinna en match här och där men det ska inte hända för ofta får då ringer telefonen mindre ofta.
Man ska komma ihåg att i dagens boxning är listan mycket viktig – vem man mött glöms ofta bort av de vanliga boxningsintresserade medan folk i branschen och den hårda kärnan av fans ondgör sig över “the record” och dess betydelse. Idag byggs en boxare på listan. Det är träningen som ska göra jobbet medan matchen ska vara det lätta och de riktiga testen kommer senare när det är större pengar med i bilden. Fenomenet med de här boxarna har fått viss uppmärksamhet och Melanie Ley har intervjuat självaste Peter Buckley (bilden) i en av de tre Sweet Fighting Men böckerna. Det berättas om en bra boxare som sadlar om och gör en klassresa, lämnar de mindre bemedlade delarna av Birmingham för en tillvaro som välbeställd villaägare – med 256 förluster i bagaget. Vi har också den andra sidan av myntet som skildras av Mark Turley i Journeymen och det är om mindre skickliga boxare som ofta även är slagskämpar och har en diger meritlista hos polisen.
Matcherna de här boxarna går kan vara ganska välbetalda med gager på så mycket som 1500 pund och klarar man av cirka tre-fyra matcher i månaden under säsongen blir det ett bra betalt jobb. British Boxing Board of Control har inte sett med blida ögon på fenomenet som ju dels är ganska farligt för individen och dels sätter själva sporten ur spel. Här har vi istället en slags tjurfäktning där utgången är given. Men man för en ojämn kamp för efterfrågan på “motståndare” är större än tillgången och många av de dugligare boxarna (och ibland även sämre) i öst får ofta matcher på de brittiska öarna.
Ska man vara elak kan man säga att för x-antal år sedan var en Midlands-mästare med en lista på 17-13-4 lika med en hård, erfaren kämpe, som var ganska bra men inte nära toppen – idag är samma boxare WBX Interkontinental Silver champ och har en lista på 30-4, är högt rankad, har gått minst en VM-match, har mött säkert 20 av boxarna vi berättar om här men är fortfarande en bit från de absolut bästa..
Vi har en svensk med i bilden och det är den nu 40-årige Edward Björklund från Ystad. Han debuterade för Armand Box Promotion i Malmö sent 2014 och vann lätt på tko i första ronden. 2015 gick Edward tre matcher med Ystad som bas med listan 0-2-1 i bra matcher. 2016 tackade han nej till bud på att i Danmark möta Ali Mohamed och 2017 började han sin nuvarande bana. Han ingår i Steve Goodwins stora stall av boxare och här finns alla sorter. Edward beskrivs på Goodwins hemsida som “Eddie Rockstar is a teak-tough fighter with a have gloves will travel mentality and will give anyone a tough fight”. Goodwin har inget sätt övermatchat Eddie utan han har mött mer eller mindre lovande boxare i början av sina respektive karriärer och gjort det bra, vilket här innebär att något så när oskadad ta sig genom matchen och är klar för nya uppdrag helst helgen efter och listan är nu 1-34-1 och det kunde varit mer om inte Covid-19 slagit till.
Vi har sökt Björkliund för en kommentar.
Brittiska journeymen – och Edward Björklund
