I den här artikelserien kommer vi att presentera alla svenska professionella boxare genom tiderna som hållt en VM titel oavsett förbund och licens och vi börjar med Klara Svensson, som i helgen boxar för sin första, andra eller tredje VM titel – allt beroende på hur man räknar.
Klara Svensson hade goda meriter från amatörtiden när hon – hjälpt av tyske krögaren Hans Peter Siemons, som en gång hjälpte Armand Krajnc – blev proffs hos EC Boxing i Hamburg. Första titeln kom i femte matchen när Svensson slog Zsofia Bedo över tio ronder och vann WBFed:s interkontinentala titel i lättwelter.
I sjätte matchen – uppskjuten en gång då Klara skadade sig på uppvärmningen för en gala i juli 2012- mötte så Svensson rumänskan Floraea Lihet om den vakanta WIBF titeln i jr weltervikt och vann klart. Det som inte var klart var att Klara vunnt titeln i den ytterst obskyra 64,86 / 143 lbs klassen. För att göra det hela ännu bättre glömde till och med WIBF supervisorn bort den här viktklassen och såg till att bägge boxarna vägde in till lättwelter / superlättvikt, 63,5 kilo. Floraea Lihet var på intet sätt en dålig motståndare och hade vunnit EM för amatörer – men dock i flugvikt. Som proffs har hon förvandlats till en viktväktardrottning som två veckor efter VM matchen mötte Maria Lindberg i superwelter (69,9 kg). Hennes verkliga vikt lär ligga på runt 57 kilo.
Klara Svensson försvarade aldrig titeln i 64,86 kilos klassen i WIBF regi (det enda förbund den här reportern känner till som har den här klassen) utan vann sedan WBC Silver titeln och var faktiskt ett tag klar för en match om WBC titeln mot belgiskan Sabrina Giuliani men när kontraktet med EC Boxing löpte ut försvann matchen och Klara skrev på för Sauerland Promotion.
Svensson vann WBC:s Interim titel – också en VM titel – mot mediokra tyskan Marie Riederer och försvarade sedan titeln mot Lucia Morelli.
‘
Nu står Svensson mot WBC:s “riktiga” mästare i form av Erica Farias och bör ha en god chans att vinna. Sedan Joey Gamache tog över träningen har Klara genomgått en klar förvandling från fysisk stark men hafsig och slarvig till fysisk stark, disciplinerad och välskolad – om man bortser från det envisa viftandet med höger arm som fortfarande dyker upp då och då och ser lika korkat ut varenda gång.