I veckan som gick visades Susanna Edwards dokumentär Golden Girl om Frida Wallberg på SvT och den finns fortfarande att se på Svtplay. Det är på en del sätt en mycket välgjord film där matchsekvenserna är rena Hollywood och ger en bild av matcherna som om det var självaste Sly Stallone som regisserat.
Så långt är allt väl. Men det är också en högst ofullständig film där man inte får något sammanhang alls. Det framgår att det är mycket problem utanför ringen – men inte riktigt omfattningen av det hela med inställda matcher och skador. Frida blev proffs för Team Palle och gick sex matcher på 18 månader innan det blev ett långt uppehåll med barnafödsel, skador med mera.
2010 gjorde Wallberg comeback och vann sent det året WBC titeln och det är nu alla “problem” börjar. Det blir långt mellan matcherna, ständiga skiften av tränare, inställt, uppskjutet och skador och så kommer vi till den olycksaliga matchen 2013 mot Diana Prazak. Inte heller här ger filmen några svar på hur det kunde gå så snett.
Här hade vi igen tränarskifte och på det kom aldrig bekräftade rykten om en svår knockout på sparringen i Spanien. Matchdagen ser hon – all due respect – för jävlig ut men boxar ändå ganska bra. Men hon blir svårt skakad och verkar inte vara kontaktbar när hon kommer ut till åttonde ronden – och blir svårt skadad. Proffskommissionen gjorde två utredningar i ämnet där i synnerhet den andra är mycket gedigen men ändå kvarstår många frågor och Golden Girl lämnar inga svar.

